tisdag 28 december 2010

Viktiga beslut

I natt har jag legat sömnlös. Funderat fram och tillbaka. Värderat för och emot. Vad är viktigast, vad är inte lika viktigt.

Anledningen är ett jobberbjudande som sambon fick igår kväll. Ett galet bra jobb. Fin titel på visitkortet. Fantasisumma till lön. Bonussystem. 6 veckors semester. Får jobba direkt under vd:n, som är en nära vän och fd kollega.

Så vad är problemet?

Jo, problemet är att sambon är egen företagare sedan tio år tillbaka, med korta pauser som anställd. Han älskar friheten i sitt arbete. Att vara sin egen chef. Känner han för att jobba hemma en dag, kan han göra det utan att be någon om lov. Fördelarna är många. Nackdelarna också, men kanske är det jag som märker dem mest? Telefonen som ringer konstant. Mejlen som måste besvaras. Semesterdagarna som inte är så självklara att ta ut eftersom han förlorar så mkt i inkomst när han är ledig. Den ständiga jakten efter jobb. Alla sena nätter framför datorn när någon kunds server har kraschat.
Nackdelarna drabbar ju indirekt mig eftersom det är jag som hela tiden får sköta hemmet och barnen. Han måste ju jobba. Det argumentet är svårt att ifrågasätta, även om jag mer och mer har börjat göra det. Vad hände med min tid? Mina intressen? Mitt behov av egentid? Men min tid är ju inte lika mycket värd eftersom jag inte drar in 1000:-/timmen.

Detta nya jobb skulle göra mitt liv så mycket enklare! Sambon skulle kunna dra ned på arbetstempot, gå upp 1/3 i lön (han tjänar bra nu med, men nu skulle han kunna tjäna väldigt bra), få 6 veckors semester, eget kontor... Jag ser liksom inga nackdelar! Vilket sambon gör. Hans frihet står ju på spel. Samtidigt som han inser att man liksom inte bara tackar nej till ett sådant här erbjudande. Det är i alla fall den kommentar han får från dem han rådfrågar.

Inom en vecka skall han lämna besked. Jag har redan lämnat mitt. Nu är det upp till honom. Håll tummarna för att det är samma som mitt!

4 kommentarer:

Sara sa...

Jag hoppas verkligen att du sagt detta till honom.

Din frihet då? I nuläget är den ju obefintlig.

Vänd på steken. Du ska väl inte vara hemma eller jobba hemifrån resten av livet? Om du jobbade heltid, kanske med obekväma arbetstider? Hur hade han löst familjelivet då?

Och snälla nån? Hur gammal är karln? 35? han ska väl jobba i 30 år till? Minst. Han har tid att fixa med sitt egna när barnen är större och mer självgående.

Hoppas att det löser sig.

Kram!

Ett stenkast från Fyndet sa...

På den nivån har man frihet!!!! Lovar! Det finns inte ett vettigt företag idag som är rädd som sin personal där man inte är flexibla vad gäller arbetstid (gå tidigt för dagishämtning, jobba lite längre en annan dag, eller ta en timme på kvällen), arbetsplats (det är klart man kan jobba hemifrån - kan inte se att sambon INTE har ett jobb som innebär flexibel arbetsplats?!) och annat.

Företagen är rädda om sin personal. Idag fattar man att man som företagsledning inte kan peka med hela handen och tro att den anställde ska springa höger vänster utan att ifrågasätta.

Och som Sara säger ovan - DIN FRIHET. DINA BEHOV!! NI. NI. Inte han. NI. Du, och han och era barn. FAMILJEN. (förlåt att jag skriker...).

Kram - och se till att ni fattar rätt beslut för sambon OCH dig OCH barnen.

H sa...

Sara: Ja, han vet exakt var jag står. Idag har han haft ett möte för att styra upp fortsatt drift av ett av sina egna företag (han har ju flera..), och det verkar ha gått vägen.
På torsdag skall han ha ett möte med sin ev nya chef för att styra upp alla riktlinjer. Går det mötet bra kommer han att tacka ja. Vilket jag självklart hoppas.

Alacs: Ja, det är så jag känner också. Att i den positionen måste det finnas utrymme! När han dessutom är så pass god vän till chefen, ja då borde det verkligen inte vara några problem!

Han har varit väldigt mån om att få veta min åsikt. Mina plus och minus. Det uppskattar jag, och borde väl egentligen sett som självklart eftersom det eventuella beslutet påverkar oss alla fyra. Jag hoppas att det faller väl ut i slutändan. :-)

Kram på er bägge!

maria sa...

hur har det gått?? har han bestämt sig ännu? vilken fantastisk chans!