Fick ett bryt precis

Kom in i sovrummet och fann den nybäddade sängen tom. På golvet nedanför låg nytvättade kuddar, nytvättade täcken och ett nyvädrat överkast i en salig blandning och trängdes med alla äckliga dammråttor. (Skulle städa idag, men det har inte riktigt varit läge..) Äldsta sonen hoppade glatt från sängen ned i kudd- och täckhögen. Då bara brast allt. Föll ihop i en liten hög och började storgråta. Verkligen storgråta. Och jag kunde inte sluta. Det var som om hela höstens och vinterns ångest behövde komma ut.
Jag har aldrig någonsin gråtit inför mina barn. Alltid gått undan när jag behövt lätta på trycket. Idag orkade jag inte, och det var en chockad äldsta son som såg sin mamma i det tillståndet. Han visste inte riktigt hur han skulle bete sig, utan var väldigt fundersam. Efter någon minut fortsatte han dock glatt att hoppa ned från sängen, ned i de nytvättade kuddarna och täckena. Istället var det lillebror som kom fram och lade sin lilla lena kind mot min. Han blev lite chockad över att den blev så blöt, men efter en stund lade han dit den igen. Det kändes fint. Oerhört fint. Någon slags tyst förståelse.

Efter tio minuter hade jag gråtit färdigt, och nu, en stund efteråt, känns det mycket lättare. Det var nog ett välbehövligt bryt, även om det inte känns bra i magen att det skedde inför barnen..

Goda nyheter idag, dock. Sambon har haft möte angående jobberbjudandet. Det verkar som att han kommer ta det. Nu skall de bara komma överens om lön. I slutet av nästa vecka skall han ha svarat ja eller nej. Ikväll kommer det första anbudet, sedan antar jag att de kommer att mejla fram och tillbaka ett par gånger för att snickra ihop rätt lösning.
Tydligen hade vännen slängt in gratis gymkort i avtalet, utöver bonusprogrammet. Gymmet finns i samma hus som kontoret. Välbehövligt med träning för sambon, definitivt. Det blev jag nästan gladast över... ;-)

Skönt!