Idag har jag varit hemma hos en tjej från min förra mammagrupp. Nästan hela mammagruppen kom dit med sina barn. Så jäkla roligt att ha (nästan) alla samlade för första gången på över ett år!
Jag var den enda som hunnit bli tvåbarnsmamma, även om två av tjejerna putade med bebismagar a´la vecka 30.
Jag var med andra ord den enda som hade två barn att hålla reda på, i ett hem där dottern i huset inte är mycket för att utforska. Dvs - ingenting var barnsäkrat.
Det som skulle bli en mysig eftermiddag med soffhäng och skvaller medan barnen lekte, blev till fyra timmars galen stress där jag flängde runt efter än den ena, än den andre. Medan storebror försökte klättra upp på köksbordet, klättrade lillebror upp på tv-bänken och försökte hänga på platt tv:n (som ej var förankrad i väggen). Ja, ni fattar. Kaos, kaos, kaos.
Och i ögonvrån såg jag blicken i de gravidas ögon. Den där blicken av fasa. Av uppvaknande. "Hjälp, hur fan skall jag fixa det där?".
Jag försökte lugna dem genom att förklara att storebror är understimulerad efter 2½ vecka hemma, och att lillebror är inne i en upptäckarfas. Vet inte om det gjorde dem lugnare dock.
En tjej förbarmade sig över lillebror så att jag hann sitta ned i tio minuter med en kaffe och en macka, sedan var det på´t igen!
Puh. Är helt slut.
Även om det var fantastiskt roligt att få träffa alla, var det med lättat hjärta jag lastade in ungarna i bilen och styrde kosan hemåt. Kom hem samtidigt som sambon, så vi hjälptes åt med att bära in två utslagna barn från bilen. Storebror sover fortfarande (vilket inte förvånar mig, med tanke på att han vaknade kl 03.00 i morse och sedan bara sovit 20 minuter totalt under dagen), och lillebror hänger nu med sin pappa i soffan. Själv sitter jag och laddar mentalt inför kvällens Cambridge-konsultation.
Har för övrigt startat upp mitt bokprojekt idag. Har börjat på ett persongalleri, dvs skrivit lite kort om alla karaktärer som skall finnas med i boken. Fem A4-sidor hittills. Är nöjd. Har väl ungefär lika mycket kvar.
Egentligen vill jag börja skriva på boken med en gång, men efter lite research har jag förstått att det underlättar att göra ett persongalleri, miljögalleri (beskrivning av de miljöer huvudkaraktärerna skall vistas i, så att man inte missar några detaljer) samt synopsis.
Förresten behöver jag hjälp. I mitt huvud har min huvudkaraktär alltid hetat Villemo. Vet inte varför just det namnet fastnat, men jag gillar det. Villemo skall vara 33 år gammal i boken, dvs född 1977. Efter lite research visar det sig att det namnet inte var särskilt vanligt år 1977, så idag bytte jag till ett vanligare, nämligen Linnéa. Det känns dock inte lika "rätt".
Vad tycker ni? Funkar Villemo? Eller har ni andra förslag på bra tjejnamn från 1977?
Jag var den enda som hunnit bli tvåbarnsmamma, även om två av tjejerna putade med bebismagar a´la vecka 30.
Jag var med andra ord den enda som hade två barn att hålla reda på, i ett hem där dottern i huset inte är mycket för att utforska. Dvs - ingenting var barnsäkrat.
Det som skulle bli en mysig eftermiddag med soffhäng och skvaller medan barnen lekte, blev till fyra timmars galen stress där jag flängde runt efter än den ena, än den andre. Medan storebror försökte klättra upp på köksbordet, klättrade lillebror upp på tv-bänken och försökte hänga på platt tv:n (som ej var förankrad i väggen). Ja, ni fattar. Kaos, kaos, kaos.
Och i ögonvrån såg jag blicken i de gravidas ögon. Den där blicken av fasa. Av uppvaknande. "Hjälp, hur fan skall jag fixa det där?".
Jag försökte lugna dem genom att förklara att storebror är understimulerad efter 2½ vecka hemma, och att lillebror är inne i en upptäckarfas. Vet inte om det gjorde dem lugnare dock.
En tjej förbarmade sig över lillebror så att jag hann sitta ned i tio minuter med en kaffe och en macka, sedan var det på´t igen!
Puh. Är helt slut.
Även om det var fantastiskt roligt att få träffa alla, var det med lättat hjärta jag lastade in ungarna i bilen och styrde kosan hemåt. Kom hem samtidigt som sambon, så vi hjälptes åt med att bära in två utslagna barn från bilen. Storebror sover fortfarande (vilket inte förvånar mig, med tanke på att han vaknade kl 03.00 i morse och sedan bara sovit 20 minuter totalt under dagen), och lillebror hänger nu med sin pappa i soffan. Själv sitter jag och laddar mentalt inför kvällens Cambridge-konsultation.
Har för övrigt startat upp mitt bokprojekt idag. Har börjat på ett persongalleri, dvs skrivit lite kort om alla karaktärer som skall finnas med i boken. Fem A4-sidor hittills. Är nöjd. Har väl ungefär lika mycket kvar.
Egentligen vill jag börja skriva på boken med en gång, men efter lite research har jag förstått att det underlättar att göra ett persongalleri, miljögalleri (beskrivning av de miljöer huvudkaraktärerna skall vistas i, så att man inte missar några detaljer) samt synopsis.
Förresten behöver jag hjälp. I mitt huvud har min huvudkaraktär alltid hetat Villemo. Vet inte varför just det namnet fastnat, men jag gillar det. Villemo skall vara 33 år gammal i boken, dvs född 1977. Efter lite research visar det sig att det namnet inte var särskilt vanligt år 1977, så idag bytte jag till ett vanligare, nämligen Linnéa. Det känns dock inte lika "rätt".
Vad tycker ni? Funkar Villemo? Eller har ni andra förslag på bra tjejnamn från 1977?
8 kommentarer:
Minns det där från när A och H var små - så jag var inte med på så värst många träffar för Hs grupp; det var helt sönderstressande.
Tack för tummarna! Hur gick det ikväll? Hur länge ska du köra?
kram
Det gick bra! Dock visade min våg här hemma 2 kilo mer än hennes, så hon ställde sig lite tvekande till att jag skulle köra ren kur i åtminstone två veckor.. Men men. Två veckors ren kur, som sagt, sedan får vi se. :-)
Duktig du var som tränade idag! Vilken nystart!! Gick det bra för dig hos VV?
Kram!
Villemo... personligen tycker jag inte det spelar så stor roll om namnet var populärt just på den årgången. Det viktigaste är väl mer om karaktären i fråga "passar" att heta Villemo. SJälv heter jag ju Hildur och är född 1980 istället för 1880-1900 när namnet var som mest populärt. ;-) Stort lycka till med skrivandet och även med viktnedgången!
Tack Hildur för din input! Det var faktiskt efter din kommentar här som jag valde att behålla Villemo. Det kändes så himla rätt, helt enkelt!
Tack för lyckosparkarna! :-)
puh, läste din beskrivning med hjärtat i halsgropen. jag har småångest varenda gång jag ska ta båda barnen någonstans samtidigt. man måste ju, om man inte ska känna sig helt instängd och jag tar mig över det flera gånger per vecka (får ju inte ha storebror på dagis mer än 15 timmar), men inte är det helt smidigt och varje gång det gått ganska bra pustar jag ut av lättnad.
men wow, H, jag har aldrig fattat att du är såhär seriös med skrivandet! tror att du nämnt någon enstaka gång att du velat skriva en bok, men det här är ju riktigt seriöst! coolt. jag är så himla nyfiken och stöttar dig till hundra procent. det kommer att bli skitbra :-)
kram!
Kan tänka mig hur jobbigt det måste ha varit..
Håller med Maria; jag är sjukt nyfiken på vad det ÄR för bok du tänker skriva, och jag lovar; kommer vara den första som köper ett exemplar när du blir publicerad!!
Kram/Tereza
Jag är också impad av att du skriver bok! Kommer absolut att vilja läsa den när den är klar. :) Villemo är ett bra namn, spelar roll om det var inne 1977 eller inte. Tycker du att personen ska heta så så ska den. :)
Vad roligt att jag kunde vara till hjälp! :-) Ska bli spännande att följa ditt författande.
Skicka en kommentar